Vilar

Jag vilar, sover och fotograferar

små men viktiga saker som kanske kan verka ovidkommande men för mig är det terapi och ett vilsamt sätt att långsamt laga mig själv.

Först var jag fysiskt skadad och sen blev själen också skadad. Doktorn fixade den kroppsliga skadan hyfsat bra så nu är det själens tur att få stygn, plåster och omvårdnad bildligt talat. Fast det kommer att ta tid, det hemska och så svåra har ju just hänt. 

Tiden läker alla sår säger man ju och det tror jag stämmer, men det blir ett ärr kvar som kan smärta, skava och göra sig påmint. Det försvinner inte men mattas med tiden av åren som går, solen som skiner och all kärlek som finns nära mig.

Jag längtar framåt, trots allt!

Kallt gul

 

Nån har bitit i kanterna!

Vår kallt gula stockros som blommar lika vackert varje sommar. Stockrosor är väldigt fina och jag förknippar dem med Öland, Gotland, Skåne och Danmark där de ofta växer i skarven mellan hus och trottoar. De behöver inte mycket omsorg för att växa. De fröar av sig och sätter nya plantor som blommar andra året och därefter fröar av sig. De finns i många rosa toner, vitt och den läckraste av dem alla, nästan svart, djupt lila. En sån vill jag ha nästa sommar, precis intill den här gula.

En blommig soffa

Jag kom gående runt Stadsparken i Örebro och plötsligt stod den där, en blommig soffa och jag blev helt kär. Så fin, så inbjudande, så vacker. Kanske lite hård att sitta på för länge, men jag tittar hellre på den än sitter i den. Himmel så fin!

Årstiderna representerade i lövens form och färg, så fint!

Åh vad jag önskar att den stod i vår trädgård. Den kostar säkert ingenting att köpa eller hur? 

Förresten borde alla åka till Örebro och gå långsamt genom Stadsparken och njuta av allt som finns där. Dessutom kan man strosa runt i resten av stadskärnan som är oerhört fin och där det dessutom nu är Open Art vilket innebär massor med konst ställs ut runt om i staden. Gå in på deras hemsida, låt er inspireras och åk sen till Örebro!

Ett silverglitter i spaljén

Jag tröstar mig i sorgen med att titta på och se himlen, molnen, solen och naturen. Det är en tröst i alla lägen.

 

När vår söta ljusblå klematis blommat över blir den istället så här fin och får luddiga, silvriga fröställningar som sitter och pryder växten ända till nästa vår då de nya knopparna bryter fram. Sådana växter gillar jag, såna som är fina även när de inte blommar, som pryder trädgården hela hösten och vintern.

 

Många fröställningar är ju väldigt vackra och jag brukar låta dem stå kvar hela vintern och de får sticka upp ur snön som dekoration mitt i vintern. 

Ofattbart

Jag har suttit hos min mamma och vaktat henne medan hon sov. Jag har gett henne vatten, baddat hennes panna och pratat om allt mellan himmel och jord.

Min älskade mamma höll min hand och drog sitt sista andetag 06.25 den 1 augusti och mitt liv blev i ett slag helt förändrat. 

Inget är sig likt, allt känns overkligt och jag vet inte längre hur man andas. Jag saknar henne så oerhört mycket och det var så mycket kvar vi skulle prata om och göra tillsammans. Det är ofattbart och min hjärna fungerar inte längre, jag kan inte tänka en tanke eller minnas något klart.

Älskade älskade mamma.