lördag 30 maj 2015

Städa garaget och fastna i nostalgi

Jag plockade lite bland kartonger och lådor i garaget för att få lite ordning och kanske till och med kunna få in bilen utan att riskera att nåt rasar.

På en stor kartong stod det bebiskläder och jag tog med den in. Jag har sparat dem av nån outgrundlig anledning men nu skulle här sorteras och gås igenom.

Himmel vilken nostalgitripp det blev.


Man kan lugnt säga att det var länge sen jag tvättade så här små kläder.



En så söt rutig Polarn och Pyret-klänning i liten storlek.



Minismå hängselbyxor med fot.



Massor av små pastellfärgade bebiströjor med omlottknytning eller knappar på axeln.



Supersöt ljusgul byxa med får på.



Miniliten storlek. Lilla Jo hade den på sig för tjugofem år sen i höst.



Liten tuff jeansjacka som båda döttrarna haft mycket.



Gullig overall som lilla Jo hade på sig när hon tog sina allra första steg Dalarna på midsommar 1991. Det känns som det var nyss.



Shorts med sjöstjärnor och krabbor som min syster skickat från USA eftersom hon bodde där när mina tjejer var små. Hon fick vara moster på distans då, men hon skickade toppenkläder och roliga leksaker. Sen flyttade hon tillbaka hem till Sverige som tur var.



Hon skickade bland annat detta set med Big Bird på. Det är så välanvänt att tyget är helt slitet på knäna.



Gula snickarbyxor som också gått många mil. 



Jag tyckte väl att det var lite buckligt och ojämnt på fickan till de här hängselbyxorna. En glittrig sten, plockad av en liten svettig barnhand, och stoppad i fickan för att sparas som en skatt. Det lyckades ju eftersom den finns kvar nu, tjugo år senare.



De här är också amerikabyxor som var omåttligt populära och lillasyster Lo hade dem ofta. 



Det var kul att kunna klä tjejerna i sånt som ingen annan hade. De här brallorna var ju så himla snygga och många frågade var jag köpt dem.

Ja ni fattar vilken nostalgitripp det här blev. 

Medan jag sorterade och vek ihop allt i fina högar insåg jag att jag förmodligen sparat allt detta för att jag själv saknade att det inte fanns nånting kvar i klädväg från när jag var liten. När jag var gravid och frågade om mamma och pappa sparat nåt från när jag var liten tittade de på varandra och sa Nä, det har vi nog inte. Det som fanns var dopklänningen. Inget man sportar runt i till vardags direkt.

Det är nog därför jag hållit fast vid de här små kläderna. 

Om, jag säger OM, mina döttrar nån gång i framtiden får egna barn finns det i alla fall kläder kvar från när de var små, om de nu skulle fråga efter det. De kanske inte är ett dugg intresserade. 

Men jag behåller dem några år till, nu när jag ändå sparat dem i tjugofem år.

Nostalgitripp var ordet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar