När sorgen och förtvivlan rev i mitt hjärta som värst gick jag en tur genom en sådan vacker plats -
Wadköping i Örebro, precis intill Stadsparken.
Det som är så fint med Wadköping är att det är som en levande stadsdel och inte ett museum med gamla hus. Här finns restaurang, kafé ,bageri, handelsbod, smedja, teater, små affärer, turistbyrå och till och med en förskola med härliga små barn som leker högljutt på sin kullerstensgård. Dessutom finns det en hel del privatbostäder insprängda. Folk bor alltså mitt i den här vackra omgivningen och ljuvligheten!
Jag kunde för en stund släppa lite av min oro, smärta och maktlöshet och gick bara runt och tittade och njöt av allt det vackra, och fotograferade en del av det. Så här såg det ut på min vandring en dag i juli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar