I den lilla dammen i vår trädgård speglas träden och den blå himlen i den blanka vattenytan. Det är fint med ett vattenblänk i trädgården om än bara som ett fågelbad.
I film förekommer vatten ofta som en effekt för att förstärka en scens dramaturgi. Lägg märke till vattenpölar som huvudpersonen måste passera igenom och som också ger en snygg filmisk effekt då personen speglas i vattnet och sen bryter ytan med det första klivet i vattnet. Det uppstår per automatik drama när vatten skvätter omkring, gärna i slow-motion. Regn på fönsterrutor, bilrutor och intensivt vevande vindrutetorkare, regn på paraplyer, smatter på plåttak eller ett häftigt regn som överraskar huvudpersonen, allt detta också en dramaturgisk effekt som ofta används för att förstärka personers känslor eller en stämning i just den scenen. Vatten kan ju också vara direkt avgörande för huvudpersonens framtid, man kan ju drunkna i för mycket vatten eller dö av avsaknad av vatten.
Jag vet inte riktigt hur jag kom in på detta med vattnets betydelse i filmscener men det spelar ingen roll. Det är vatten som speglar världen ovanför ytan på bilderna ovan och jag associerade direkt till filmens värld och så blev det in blogginlägg om detta. Så kan det gå när man går ut i trädgården och fotar en igenväxt damm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar