Tidigare idag vid busshållplatsen en snygg rostig stolpe med busstiderna på. Solen sken som tokig från en klarblå himmel men jag var inte direkt på bra humör. Jag skulle åka till ett ställe som ger mig flyktkänslor, kräkreflexer och svårt att andas. Ett skräckbesök helt enkelt.
Jag var tvungen att åka till tandläkaren akut eftersom en tand vägrar samarbeta utan bara isar och ilar och för min inre syn önskade jag egentligen tången som smeden tänkte använda på Lina i Emil i Lönneberga när hon hade tandvärk. Tanden var så öm och jobbig att jag bara ville bli av med den. Fast egentligen inte. Det blir ju inte så snyggt med ett hål mitt i tandraden och det gör nog ont att dra ut en tand även om man har bedövning. Den släpper ju till sist. Bedövningen.
Med tanke på min onda tand hade jag hade ställt in mig på rotfyllning allra minst. Och ett hål i plånboken som skulle vara betydligt större än hålet i munnen om de bara dragit ut tanden. Kanske sådär en 5 000 eller 6 000 kronor väl?
Men jippi, hurra och himlastormande lycka när tandläkaren sa att det var en tandborstskada på tandhalsen som han fluorlackade med melonlack och förmanade mig strängt att borsta snällt. Det kostade bara 1 000 kronor så jag känner mig rik nu.
Hurra så lättad och glad jag är nu. Massor med pengar "kvar" och bara lite äcklig fluorlack som behandling. Ingen borr, ingen spruta, ingen sug som fastnar i tungan. Jag firar med kaffe nu när det gått flera timmar sen behandlingen. Pustar ut och njuter av att inte behöva gå dit än på länge igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar