Nevskij Prospekt

När vi var inne och turistade i centrum av St Petersburg promenerade vi såklart längs paradgatan Nevskij Prospekt som är ungefär som Avenyn i Göteborg, bred och livligt trafikerad och med mycket folk överallt.

Lunchdags. 

Vi gick in på ett ställe där det visade sig bara vara ryssar. 

Jag beställde borsjtj - den klassiska rödbetssoppan. Aaah, himmel! Till det biff, pasta, ris, kyckling, korvar, bröd, ja vad man ville. 

Det var som att vara i skolbespisningen där man fick gå med sin bricka och de skopade upp mat. Vid kassan hade de mjölkchoklad från IKEA och man kunde även köpa "Dryck - blåbär" från samma ställe. Vi kände oss på en gång lite mer som hemma.

Jag antar att det regnar mycket när det regnar i St Petersburg. 

De hade de mest fantastiska jättegrova stuprör jag nånsin sett.

Det måste rimligen bli som en störtflod när regnvattnet forsar ut här och tvärs över trottoaren.

Det är en vacker stad med många kanaler och vattenblänk. 

Här ser vi den ryska varianten på Göteborgs rundtursbåtar Paddan. 

Stroganoff, ett ord man känner igen!

Ett chokladmuseum.

Jag var frestad att gå in men avstod.

Mackkedjan Subway, på ryska. Mackorna ser likadana ut i hela världen.

En hockeyaffär med ryska spelartröjor, kepsar, halsdukar och mycket annat. Tichonovtröja i fönstret. 

En kaffeaffär med söt kapselbryggare som ser ut som en liten röd galen gubbe med skelande ögon och stort gap. Min enda pareidoliagubbe i Ryssland.

Grisar på stan.

Kazankatedralen, en av de största religiösa byggnaderna i St Petersburg och ett minnesmärke över det ryska folkets segrar över Napoleon. Pelargången med alla kolonnerna är halvcirkelformad och 111 meter lång. Det var mycket vackert. Inne i kyrkan finns rosa marmor. Det låter också vackert. Jag gick inte in.

General Michail Barclay de Tolly står staty. Honom får ni googla på om ni är intresserade av gubbar som står staty.

Takkupolen på huset mitt emot Kazankatedralen där café Singer ligger.

Ett världsberömt ställe med bokhandel i bottenvåningen och en trappa upp. 

Där ligger också café Singer.

Vi gick dit såklart. Jag är ju alltid kaffesugen.

Läsa menyn var ju nästan omöjligt.

Nej då, det stod på engelska också, tur för oss.

Nästan fullsatt inne på Singer och finfin utsikt mot katedralen på andra sidan gatan. 

Vi beställde kaffe och blini med äppelfyllning, hackade valnötter och honung.

Rysk fika.

Ännu en kanal. 

Något vackert skymtar längst bort.

Lökkupoler i guld, grönt och rosa.

Den berömda Blodskyrkan. Den heter så på grund av Jesu blod som spilldes då han vandrade på Golgata och sedan korsfästes.

Sen var det kväll, vi var trötta och tog den världsberömda tunnelbanan tillbaka till hotellet. Det var lätt att åka tunnelbana. 

Gå till luckan, säga till tanten vilken station man ville åka till, lägga pengar i ett fack och hon skickade tillbaka polletter till oss i utbyte.

Polletterna in i en stolpe, gå igenom vändkors och åka jättelång rulltrappa ned i underjorden. Skyltar både på ryska och engelska så vi hittade till rätt station.

Jag såg inga kristallkronor, jag har hört att det finns i Moskvas tunnelbana.

Det var rent, snyggt och ordning och reda. Det var samma sak ute på stan. Rent på gator och torg, inga tuggummin, fimpar, McDonaldspapper och annat skräp. 

Fin stad det där, Sankt Petersburg!