Jag väljer att lägga till ett a och får den äran att visa det mest underbara i mitt liv som jag har åstadkommit. Två underbara fröknar på ett foto från den tiden som känns som nyss, då de var rufsiga och glada med varma barnkroppar i vällingfläckade pyjamasar och med mycket spring i benen och funderingar.
Mina älskade, fina döttrar Jo och Lo.
Alldeles nyss var de små och hade svettiga, klibbiga barnahänder som höll så fast i min hand. De pratade och pratade och sa mamma hundra gånger om dagen och funderade och hade så mycket saker på gång samtidigt. Hungriga både på livet och mat.
Nu har de inte så klibbiga händer längre men för övrigt är de sig lika. Fotot är taget för lite mer än tjugo år sen och hur fort gick inte de åren!?
Nu är de underbara och jobbiga småbarnsåren förbi men de här två systrarna är precis lika tuffa, roliga och underbara nu, som vuxna. Det är fantastiskt att få förmånen att se barn växa upp till smarta och UNDERBARA vuxna fröknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar