Jag har inte ens en bild att illustrera det här inlägget med för jag köpte boken som pocket men har gett bort den. Jag läste några kapitel, la ifrån mig den och satt förundrad och funderade på hur alla andra kunde höja den till skyarna och tycka att den var så rolig och festlig. Jag tog upp boken igen och började om från början, läste några kapitel och la ifrån mig den ännu en gång. Jag läste på baksidan av boken där den berömdes och hyllades och jag la ner den igen. Jag gjorde om proceduren en tredje gång och lämnade sen boken till en loppis ihop med lite bortsorterade kläder.
Jag fattade inte och fattar fortfarande inte grejen med boken och nu kom den som film också i julas, med Robert Gustafsson i huvudrollen. Jag får väl se filmen då, så kanske jag fattar grejen med boken.
Ni har säkert förstått att jag otipsar om "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson.
Jag slutar sällan läsa en bok utan jag ger den en chans och tragglar mig igenom det mesta. Men icke denna. Som sagt, jag fattar inte grejen med den.
Men det gör säkert ni.
Det gör absolut inte jag heller! Försökte t.o.m. lyssna på den på talbok när jag börjat läsa boken tre gånger men tröttnat innan jag hunnit till hälften. Lyssna var ännu värre kan jag säga hi, hi! Roligt att jag inte är ensam :-)
SvaraRaderaVälkommen hit. Jag säger detsamma, roligt att jag inte är ensam!
SvaraRadera