27. Ibland skulle jag vilja...

...att någonting riktigt, riktigt oväntat hände.

Alltså någonting riktigt oväntat men på ett bra sätt.

Jag skrapar en trisslott och får komma till TV 4-studion och skrapa fram hur mycket pengar jag ska få i månaden och i hur många år detta kommer att betalas ut.

Jag får ett telefonsamtal från nån som har konstgalleri i New York som säger att jag bara måste komma och ställa ut hos dem under flera månader och de betalar för resa och uppehälle för de vill verkligen att jag ska vara på plats under hela utställningen.

Jag skickar in ett manus och förläggaren ringer och är alldeles till sig och säger att det är det bästa manus de fått in i förlagets historia och det kommer att bli århundradets boksuccé och sälja över hela världen och jag måste lova att skriva kontrakt på fler böcker.

Jag vaknar efter en oerhört verklig dröm och inser att jag just uppfunnit något riktigt omvälvande, oklart vad, eller löst ett riktigt svårt problem som fred i världen eller aldrig mer svält på jorden. Bara att sätta igång då.

En advokat skriver ett brev till mig och deklarerar att jag just ärvt en okänd släktings jättestora herrgård/slott vid en underbar insjö/havet och det är just renoverat och helt inflyttningsklart och färdigmöblerat. Ungefär så som det hände på riktigt för Mark Levengood. Champagnen på kylning och hummern uppdukad på silverfat i östra flygeln där stråkkvartetten står på äkta mattorna och spelar under kristallkro....

Nej men vänta nu! Det här låter ju som dagdrömmar.

Ibland skulle jag vilja att någonting riktigt oväntat händer.

Nej men vänta nu, det har det redan gjort! Det gör det ju hela tiden.

Som till exempel när vi kom hem från semestern i somras och den lilla katten uppenbarligen hade längtat så mycket efter mig att hon sov en hel natt på min arm och vägrade flytta på sig. Det var oväntat och väldigt rart.

En natt drömde jag att mamma var här och vi fikade och pratade i timmar. Det var så verkligt att jag var glad när jag vaknade. Det kändes som om vi hade träffats på riktigt, om än bara för en stund och det var en härlig känsla som höll i sig länge. 

En gång vann jag första pris i ett lotteri och fick en picknickkorg i näver som var helt opraktisk att ha med på utflykt. Men ändå, jag vann första pris!

Det var en trevlig tillställning den där Konstafton. Många sa att vi hade den trevligaste lokalen och roliga och fina tavlor. Det var kul såklart, och lite oväntat.Vi är ju nybörjare på sånt där och hade aldrig ställt ut förut.

Man behöver nog inte gå omkring och vänta på att mirakel och fantastiskheter ska hända utan istället se att de händer hela tiden, fast kanske i mindre format och på ett annat sätt än man tänkt sig.