Nu har vi kommit in i 90-talet. Detta är 1991 och jag är mamma till lilla Jo 9 månader gammal. Här har jag en försvarlig mängd hår att handskas med. De icke helt naturliga lockarna är en rest av den sista permanenten som någonsin fått fäste i mina hårstrån, som min kompis Ansi gjorde på mig. Det var absolut inte hennes fel att jag aldrig mer ville permanenta mig efter det här, hon var en bra frisör som gjorde sitt jobb men jag hade fått nog och lät mitt hår vara rakt efter detta.
Fortfarande hade jag blonda slingor, både salongs- och hemgjorda.
Bakom örat skymtar den obligatoriska scrunchien som man alltid satte upp håret med då, som en hårsnodd fast med rynkat tyg på. Man hade mängder av sådana så att man alltid kunde matcha med kläderna. De fanns även som en luddig variant som påminde lite om en mattfrans. Googla vettja, om ni inte var med på den tiden!
Pappa tog originalfotot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar