Tänk om det vore så med själva livet också. Skyltar som talar om vart man är, kartor som man kan studera för att se vart man vill ta vägen. "Titta på skylten, det står Paradiset där, dit åker vi". "Se på kartan, det finns ett ställe som heter Framtiden, hur långt därifrån är vi?"
Just nu vill jag hellre stanna här än att ta mig an Framtiden. Tyvärr är det oundvikligt att tiden går och framtiden kommer emot en hela tiden. Min framtid innehåller, som för alla andra människor, en blandning och sorg och glädje, motgång och medvind, toppar och dalar. Fast just nu vet jag att sorgen, motgången och dalen närmar sig, det behöver jag ingen karta för att kunna avläsa. Jag ser skymningen borta i horisonten. Det är bara att rusta sig och färdas igenom det dunkla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar